ABS-Klubben (1941-1954)

ABS-Klubben (American, British, Swedish) var ett antal inofficiella middagar mellan västallierade diplomater/attachéer och svenska antinazistiska krafter.  Middagarnas deltagare har för historien för det mesta förblivit okända.

Deltagande från svensk sida var bland annat Frank Martin, Ragnar Svanström två stycken som ansågs initiativtagare. Båda var medlemmar i Nordens Frihet. Andra deltagande var Helge Lindberg och Malcom Lilliehöök. Korrenspondens avslöjar att de svenska deltagarna ville bjuda in Torgny Segerstedt, men att han dock aldrig hade möjlighet att delta.

Deltagande från allierad sida deltog inte minst Peter Tennant, från brittiska ambassaden, som också var god vän med Amelie Posse. Andra som kan nämnas är amerikanska ministern Sterling, konsuln Washington och brittiske ministern Victor Mallet.

Dessa middagar under kriget är idag fortfarande okänt hur många de var och vilka som exakt deltog. Vad man vet att säkerhetspolisen, efter tips, anhåller Frank Martin, Helge Lindberg och Malcom Lilliehöök efter en av dessa middagar 28 april 1941.

Detta JO anmäldes och Frank Martin skrev bland annat till Gustav Möller för att klaga. Till sist frigavs de tre männen, dock tog Lindberg så illa vid sig av statens trakasserier så att han i November 1941 tog sitt eget liv.

Särskilt avslöjades det, överhuvudtaget, att det fanns en svensk säkerhetstjänst för allmänheten då den ansvariga SÄPO chefen Eric Hallgren åtalades för oförstånd i sitt ämbete, men friades 1943. I och med att åtalet blev en offentlig diskussion i samhället medgav regeringen samma år att SÄPO inrättats 1938. Efter kriget, 1948,  skulle de också medge sin övervakning av antinazister.

Här är det värt att poängtera att riksdagen före 1943 och ABS fallet var helt ovetande om att regeringen infört den allmänna säkerhetstjänsten. Även om den var medveten om vissa möjligheter till övervakning som slagits igenom 1939.

Friandet av Hallgren skapade ramaskri i slutet av kriget och åtalet överklagades till Högsta Domstolen som dömde Hallgren till dagsböter för oförstånd i ämbetet. I synnerhet för att han ingripit mot de tre männen, med bara ett anonymt brev som källa.

Trakasserierna mot ABS klubben deltog alltså till att avslöja precis hur långtgående svenska statens trakasserier var mot antinazister och de som i början av kriget höll på en allierad seger.

Så sent som 1953 fanns det spår kvar att ABS middagar fortsatte men där tar dessa också slut. Det är omöjligt att idag veta vilken roll ABS-nätverket skulle spelat vid en tysk ockupation, men rimligen skulle det varit avgörande för militärt och tekniskt stöd, och information från de allierade.

Advertisements